Jobb följt utav illamående, som i sin tur blev följt utav ångest, som sedan i sin tur blev följt utav depp. Nu längtar jag till ikväll och få prata med Nanna. Hon kan alltid få mig glad och få mig att känna mig bra, Något som verkligen behövs nu!

Längtar något otroligt tillbaka till ettan och tvåan! Allt kändes så mycket lättare då och man kunde lita på folket i skolan. Nu känns inget likadant och folk säger saker som är allt annat än det dom menar, tänker, tycker och vill. Hur som helst så har jag fått klaga nu så nu blir det jobba. Ikväll blir det gladare miner, det lovar jag!


Denice mår inte bra