En heldag på östra och jag kommer därifrån med huvudvärk, magont och en jävla saknad!! Varför ska alla stadium i livet ta slut så fort. Man börjar precis vänja sig med saker och då ska man släppa allt och kastas in i någonting nytt. Jag saknar östra, saknar folket, kompisarna, saknar lektionerna, saknar lärarna, saknar allt som hände och saknar Anders! jag är så otroligt tacksamt över att ha fått ha honom som lärare under tre år! Blir tårögd när jag ska säga hejdå, han har haft ett otroligt stort inflytande på mig. Men jag tror också att han haft väldigt mycket tro i mig. Betyder mycket helt enkelt!