Som svar till Sara kan jag säga att självklart har livet sina bra och mindre bra stunder men det ska finnas en gräns. Att ta på sig mer skit än vad man orkar är inte värt det. Att vara kompis med någon som inte ger samma energi tillbaka, eller att vara kompis med någon som inte accepteras utav dom man älskar, eller att bara behöva förlora dom man älskar och håller nära hela tiden är för mycket. Vissa stunder orkar jag bara inte mer och då sover jag, flera timmar, bara sover. Men när jag mår så dåligt att hungern försvinner och sömnen detsamma så ger jag upp. Kalla mig drama queen, kalla mig Quiter men jag orkar inte göra något åt det.
Så nu tänker jag lägga mig i min säng med musiken och hoppas på att överhuvudtaget orka få benen att bära mig imorgon.