Helgen är över och en ny härlig skolvecka att ha framför sig har nu börjat. Jag är verkligen jätteglad över att Coffe sov här i natt! Det känns som att jag hela tiden går och tänker att jag ska inte höra av mig massor och vi ska båda ha våra egna enskilda liv. Det där med när vi två blir en är inte riktigt min starka sida. Istället för att bli någons liv så tycker jag att man ska behålla sina liv, sina vänner, familj, vanor och inkludera pojkvän/flickvän i det, inte byta ut allt. Även om det varit min åsikt länge så är det ändå jättesvårt att inte tänka på honom hela tiden. Oavsett vad det står i smset blir man glad när det plingar och jag ser att det är ifrån honom. Det går ungefär 2-3 dagar emellan att vi ses, men det känns mer som 2-3 veckor. Jag vet faktiskt inte vad jag ska göra... Jag vill inte att det ska blir för mycket men tycks inte kunna låta blir att skicka ett sms eller skriva på msn. Vad ska man säga.. Sånt är livet som nykär


Denice med tanken att bli för mycket