Det var underbart! Den där varma, håriga och mysiga nosen över axeln. Att får vakna bredvid henne i dag gav mig både en jobbig känsla men också en lycka och tankeställare! Helst av allt skulle jag bara velat ligga kvar där hela dagen men samtidigt gör det ont att kolla in i de bruna ögonen, att veta att hon faktiskt har ont. Det har inte gått en minut på dagen då jag inte tänkt på henne. På slutet av dagen var jag bara förstörd, tanken att få komma hem och lägga sig i sängen med henne och vakna upp på nått ställe som Nangijala är frestande. Men samtidigt vet man att något sådant vore egoistiskt. Nej hon ska bli bra, hon måste bli det.

Jag är bara trött hela tiden, kan inte sova på nätterna, det går inte. Jag tänker för mycket hela tiden. Har insett att det ibland vore skönt om man bara kunde koppla bort. Finns jättemånga som bara kan släppa saker och sluta tänka på det, varför kan inte jag få lyckas med sånt?
Nej, jag vill bara bort. Resa utomlands och de verkar som att jag ska få göra det snart också. Förhoppningsvis kommer jag iväg 30 eller 31 jan.. Så nästa vecka någon gång. Jag behöver det på flera sätt, bara få vila upp mig, fylla på batterierna.

Det är i alla fall fredag imorgon och början på en ny helg. Har lite små planer för helgen men ska verkligen se till att ta det lugnt. Precis som nu med andra ord, dax för sängen. Ikväll måste jag få sova lite! Hade



Denice väntar och väntar