Nu ligger jag här och funderar på hur jag ska orka ta mig upp så tidigt imorgon. Ska vara i skolan kl07.15 för att packa in i bilen och sedan åka till Kumla för spelning. Är ganska nervös men tror det kommer att vara kanon kul!

Allt börjar verka lite lättare nu och jag känner mig lycklig och glad. Jag har snabbt insett hur mycket ens känslor påverkar hur man agerar och beter sig. Dagarna känns inte lika långa längre och det är inte plågsamt att vakna på morgonen, även om jag varje morgon skulle vilja vakna bredvid dig. Ni vet när man bara har en ända person i huvudet hela tiden och det spelar ingen roll hur mycket man skakar på huvudet för att få ut den, personen är fast där. Så har jag gått runt länge nu och äntligen börjar jag trivas med att ha personen där i tankarna. Det pirrar i magen när man får de mysiga och gulliga smsen och man ler hela tiden. De jag vill komma fram till är väll att livet helt enkelt tagit ett steg i rätt riktning, även om hundarna fortfarande är sjuka och det är mycket runt om.

Nu när jag tänker efter har nog livet tagit ett par steg i rätt riktning. Jag är 18 och överlevde faktiskt fredag den 13, Gnistras Cancer i magen är godartad och vi slipper operation, men framförallt har jag börjat få tillbaka en gammal och mycket viktig vän. Ibland kanske det faktiskt är så att det någon tror är omöjligt är någon annans dröm och vad jag vet är drömmar till att uppfyllas.


Denice med drömmar