I söndags när jag satt på pendeln så fastnade jag i något som jag anser häftigt och duktigt. Det satt nämligen en familj som bestod av 2 söner, en på kanske 12 och en på typ 7, sen var det en döv pappa och en döv mamma. Självklart kommunicerade föräldrarna via teckenspråk och barnen pratade. Men Både barnen var riktigt duktiga på teckenspråk och både förstod och talade det med sina föräldrar. Då slog det mig att det måste vara jättesvårt att som döva föräldrar uppfostra ett barn. Att lära dem både att tala och att teckna måste kräva extremt mycket tid och energi men det går. Det här inspirerade mig starkt och nu känner jag att det kanske vore roligt att jobba med döva eller stumma människor. Så blir det inte musiker/musikalartist blir det kanske något i döv stilen.
Som en liten notis kan jag också berätta att jag samma dag lyckades tappa mitt busskort så nu blir det dyrt att åka..

Det får räcka för just nu då jag ska städa klart rummet. Hade gött


Denice ska lära sig teckenspråk